Rakblad
Vill ha nu.
Levande och död fast hjärtat är noll
Ska ut med hunden senare!
Mår skit, totalt. Nere som fan, ingen ork!
Vet inte alla vad jag ska göra, måste gå till en läkare snart. Skit på livet. Orkar inte leva längre.
What are words if you really don't mean then?
Jag är så himla less på allting! Lögnerna kommer ikapp. Du är som besatt, du ler när du ser henne, jag får en klump i halsen varje gång.
Jag är rädd varje dag, varenda dag ska du veta. Ångesten över maten, ångesten över henne, över dig, över så kallade vänner.
Det som får mig att stå kvar är träning och jobb. Snart pluggar jag också. Äntligen. Vill inte mera nu.
she's falling apart
Det känns så uppgivet, hela alltet. Liksom.
Jag vill bli fri, samtidigt som jag endast litar på svälten. Mamma och alla tror på fullaste allvar att jag äter och tränar sunt. Men inte alls.
Oavsett om ni vet eller inte, så faller jag sakta ihop, jag har ingen glädje kvar till att leva. Utan leva, handlar för mig om att överleva.
tappat kontrollen
jag har tappat greppet och vettet nu!
vill inte äta, vill inte någonting, vill helst av allt bara försvinna. deppig och ensam. intalar mig att överleva för att jobba just för distration, att hela tiden försöka leva är outhärdligt.
jag ser saker på facebook, som jag bara mår skit av, ändå kollar jag. 1.5 år sedan, du lovade, lovade att aldrig göra någonting sådant, men jag tvivlar på alla ord du någonsin sagt till mig. du och hon var så uträknat. sviken. varför var jag så naiv och tog tillbaka dig?
varför äter jag?
varför lever jag?
självsvält, självskadebeteende, jag älskar'e att känna hur kroppen sakta faller, hjärtat som dalar, kroppen som faller samman, hets träning. ingen näring.
jag älskar känslan av adrenalient när man har skippat måltider. så underbar känsla, mot viktnedgång.
samtidigt som jag vet hur dåligt det slutar.
Står och skriker ditt namn
Publicerat 2012-07-26 11:10:09 i
ANOREXI
Så jävla opeppad på livet just nu. När jag jobbar så slipper jag tänka, då är det fokus på att allt ska bli bra. Rädd som en hare på flykt att göra ett minsta litet fel.
Jag går mer och mer ner i vikt, tydligen kan jag rasa ner när som helst, vet inte om jag ska frukta eller njuta.
Jag försöker hela tiden hålla upp en fasad mot familjen, att allt är bra. Att jag mår bra. Men dem klagar på alla ben som sticker fram, medan det egentligen triggar mig mera. Några dagar sedan så bestämde jag att bli FRISK. Men nu står jag och tvekar igen. Hel kul.
Walking down
Senaste tiden är det träning och jobb som regerar. Letar bostad också, vettetusan vad man ska göra. I höst blir det en distanskurs med jobb vid sidan av. Så Sthlm hösten ut, 2v spenderas troligen i Miami också.
En viss person har precis visat att han svek mig totalt.
Ska baka för att leva nu.
speachless.
Publicerat 2012-07-10 01:02:50 i
ANOREXI
jag vet inte vad jag ska säga. var kanske en månad sedan jag bloggade. i alla fall, skolan är över. men någonstans lever jag kvar i förvirring och ångest. jag tvivlar faktiskt rätt rejält på livet. jag sätter upp en ridå mot läkare, jag fejkar ätandet. det är så lätt. jag fick höra att jag ändå var fet och hade valkar. tack. du som hade vart så JÄVLA sjuk i anorexi borde fan veta bättre. det tog rätt hårt. så när jag fick beskedet att få träna igen, så är det slut. 3ggr/v på gym fokus ben, resten ligger på cardio och allkropp i simhallen. jag kommer bli så mycket mer fit än dig.
det fega är att du spelar min vän, för henne. men du spelar en vän. du är så feg, otroligt dåligt mot dina vänner. säger att dem är dumma i huvudet. men ändå är du med dem?! det finns ingen som helst logisk förklaring. äckligtäckligt.
vad sägs som att komma ner på ett bmi på 12. jarå. nu kör vi. någon som är on? fattar ni hur mycket jag förlorar nu eller. nä, lev inte som jag. orkar inte
