Lånad vild bild.
Ska träffa mina nya PT på fredag, hoppas att han kan lära mig att bli så som på bilden haha. Capio imorgon! Läskigt läskigt! Behandlingen övergår nu i dagvård, väger äckligt för mycket för inläggning. Men vi taggar PT och kostrådgivning gratis i två veckor med bantningspiller! Jag ska fan vara fit tills vi åker!!!
Faked
It was all the same. Så fort det inte passar drar du dig undan. Så fort det är fel kan du inte göra något åt det, utan förväntar dig service.
Nu kör vi med ett pokerface
Efter nätter av hemskickningar från akuten med hög puls, hög feber osv, så är man rätt tagen. Psyket är ändå okej, fast, det tär på en, allt tjat om att man fejkade en kramp, hur ska jag lyckas med det egentligen?! Så kul är det inte på sjukhuset. Mardrömmarna smyger sakta på när ögonen slocknar. Samtidigt så kan jag inte skrivas in på Capio, utan jag tappar mer vikt. Går in i anas röst hela tiden mer och mer för var dag som går.
Slut på energi
Blåljus.
Orkar inte.
Its hard to take courage
asså jag kan inte fatta att snart, snart så är jag inlagd, snart så flyttar jag hemifrån. snart försvinner dagarna med killen. snart kan jag inte resa när JAG vill.hej dåfriheten. men snart, kanske jag är frisk.för visst går det?
Slutkörd
17 tabletter och jag mår fortfarande inte alls bra. Döds trött och seg, vet inte alls vad jag ska ta mig till, vill kunna träna, men kollapsar nästan när jag rör mig, så nähä. Förslag?
Medicin akuten
Ja men dåså, befinner mig just nu på SÖS. Sådär lagom mysigt en fredags kväll... Inväntar besked om vad som komma skall! Hjärtat slår inte alls som det borde och andningen har i alla fall blivit bättre! Alltid någonting.
hat
Som det känns är jag ensammast i världen. Jag söker inte medlidande utan detta är min blogg där jag väljer att uttrycka mina känslor. Att veta att kontrollen snart tas över av sjukvården ger mig kallakårar. Tredje ät enheten som tar sig än grav ångest och anorexi? Haha hata livet. Hata så kallade vänner
Hajen
Ser på en klassiker. Har ångest. Vill inte gå ner och äta. Panik. Ångesten stiger mer och mer. Motivationen höll inte alls. Ligger i sängen med myskläder och försöker ta det lilla lugna. Sova lite. Imorgon ska jag träna! Förhoppningsvis!
SATC
Ikväll så får jag vara med bästa vän. Ska snart åka. Vi ska äta g o d i s. Alltså framför en film. Hmm, okontrollerat. Men det är väl lika bra, innan Capio. T A C K.
What are words if you really don't mean then?
Jag är så himla less på allting! Lögnerna kommer ikapp. Du är som besatt, du ler när du ser henne, jag får en klump i halsen varje gång.
Jag är rädd varje dag, varenda dag ska du veta. Ångesten över maten, ångesten över henne, över dig, över så kallade vänner.
Det som får mig att stå kvar är träning och jobb. Snart pluggar jag också. Äntligen. Vill inte mera nu.
Walking down
Senaste tiden är det träning och jobb som regerar. Letar bostad också, vettetusan vad man ska göra. I höst blir det en distanskurs med jobb vid sidan av. Så Sthlm hösten ut, 2v spenderas troligen i Miami också.
En viss person har precis visat att han svek mig totalt.
Ska baka för att leva nu.
Stunden man väntar på är så nära nu
Efter 4 år för min del, så är gymnasietiden över.
Mitt första år bestod av mycket sjukfrånvaro.
För många så är denna dag fylld av tårar, att skiljas från sin klass, medan jag känner att äntligen så slipper jag deras vassa ord mot mig. Jag känner en lättnad. Att slippa vilja dö på morgonen.
Det är rena rama friheten.
Medan folket i min klass kommer att sakna varandra, (hur i helvete man nu kan göra det).
På något märkligt sätt så har vi här hemma vart glada över min svåra fraktur, jag har sluppit skolan, klarat den med helt okej betyg. Chockerade lärarna med de betygen. Så det är ändå BRA.
Sjuk
Penicillin och sovandes under två täcken på en värmefilt. 9dagar innan freaking studenten...
sista gymnasiedagen då
vidrig feeling
okej. det är sommar. varmt skönt sol bad osv. men nej, JAG (mycket jag, jag vet) måste sitta inne, plugga. spela att livet glider på. nej, tack för den liksom. fuck it. jag får inte GÅ, inte SPRINGA, inte NÅGONTING. jag får knappt sola. älskar att vilja DÖ.
Skola?
Borta
Smärta som kallas duga! Kallsvettas hela dagen, ångest! Paniken av att inte få sova, äter onyttigt! Dum i huvet ja. Men minskar väl aptit nu när jag bytte smärtisar!
Here is the day i never wanted?!
gjorde så jävla ont. dog typ. kul att allt fuckade ur också.
Jag vill faktiskt inte härda, men jag vill inte välja bort det heller.
Fick höra låten som du skickade, spolades upp en rad av gamla minnen, av dig, och oss. Jag står för att jag älskade dig. Men du verkar inte kunna stå för det som var. DU ångrar VÅRAN tid, JAG ångrar bara allt negativt. Men ALLT har ALLTID varit MITT fel. Det kommer väl inte att ändras.
Vi är inte så olika, förutom att jag gick vidare med mitt liv och du står ensam kvar.
Jag har mina familj, mina vänner och allt däremellan.
Du kommer säkert hysa agg som vanligt.
