jag vet inte vad jag ska säga. var kanske en månad sedan jag bloggade. i alla fall, skolan är över. men någonstans lever jag kvar i förvirring och ångest. jag tvivlar faktiskt rätt rejält på livet. jag sätter upp en ridå mot läkare, jag fejkar ätandet. det är så lätt. jag fick höra att jag ändå var fet och hade valkar. tack. du som hade vart så JÄVLA sjuk i anorexi borde fan veta bättre. det tog rätt hårt. så när jag fick beskedet att få träna igen, så är det slut. 3ggr/v på gym fokus ben, resten ligger på cardio och allkropp i simhallen. jag kommer bli så mycket mer fit än dig. 

det fega är att du spelar min vän, för henne. men du spelar en vän. du är så feg, otroligt dåligt mot dina vänner. säger att dem är dumma i huvudet. men ändå är du med dem?! det finns ingen som helst logisk förklaring. äckligtäckligt. 

 

vad sägs som att komma ner på ett bmi på 12. jarå. nu kör vi. någon som är on? fattar ni hur mycket jag förlorar nu eller. nä, lev inte som jag. orkar inte